VEG.SE Vegetariskt Ekologiskt Giftfritt

Enligt EAT Lancet-kommissionen 2025 kan en omställning till en s.k. ”planetär hälsokost” halvera matens klimatutsläpp, rädda miljontals liv och stärka ekonomin.

Rapporten Healthy, sustainable, and just food systems som tagits fram av ett internationellt forskarlag med bidrag från Stockholm resilience centre (SRC) vid Stockholms universitet och som publicerats i The Lancet,

Vad innebär planetär hälsokost?

• Ökat intag av fullkorn, baljväxter, frukt, grönsaker och nötter rekommenderas.
• Animalier, särskilt rött kött, bör minskas kraftigt. Helst bör det dagliga intaget av rött kött vara cirka 15 gram per person ( 0–30 gram).
• Mejeriprodukter föreslås uppgå till cirka 250 gram per dag (eller inom intervallet 0–500 gram).
• Fågel och fisk rekommenderas i något mindre mängd, cirka 30 gram per dag.
• Frukt och grönsaker bör utgöra minst 500 gram per dag.
• Sockerintaget bör minskas, och större delen av näringsintaget bör komma från växtriket.

Den planetära hälsokosten innebär mer fullkorn, baljväxter, frukt, grönsaker och nötter, medan intaget av animalier, främst rött kött, bör minska. Den rekommenderade dagsransonen för rött kött är cirka 15 gram per person (0–30 gram), Fågel och fisk, vardera ca 30 gram per dag medan frukt och grönsaker bör vara 500 gram per dag.

Svenskarnas verkliga konsumtion av rött kött under 2024 låg i genomsnitt på ca 519 gram per vecka (74 gram per dag) (27 kg per år) enligt Jordbruksverket. Alltså långt över rapportens rekomenderade planetära nivå på ca 15 gram per dag (ca 5,5 kg per år).

Animalier bör minska med en fjärdel

Enligt kommissionens modellering behöver produktionen av baljväxter öka med uppemot 190 procent och grönsaker med 42–48 procent, medan animalieproduktionen bör minska med 22–27 procent.

Rapporten visar tydligare än någonsin tidigare hur vi kan mätta en växande befolkning inom planetens gränser. Vad vi väljer att lägga på tallriken kan rädda miljontals liv, minska utsläppen med flera miljarder ton, bromsa förlusten av biologisk mångfald och skapa mer rättvisa ekonomiska möjligheter, säger Johan Rockström.

Om omställningen ska lyckas krävs dock finansiering på upp till 500 miljarder dollar årligen.

Men en global omställning av livsmedelssystemen skulle också ge väldigt stora vinster i form av bättre hälsa, återställda ekosystem och ökad klimatberedskap. En tidigare undersökning, Healthy, Sustainable, and Just Food Systems, skapar omställningen ett värde som är tio gånger större än investeringarna.

Kort om rapporten:

Rapporten sätter vetenskapliga riktmärken för en hälsosam kost, matens påverkan på planetens gränser och sociala basvillkor för ett mer rättvist livsmedelssystem – samt visar hur långt ifrån dessa som olika delar av världen befinner sig idag. Jämfört med den rapporten som publicerades 2019 är följande nytt:

• Den ”planetära hälsokosten” (planetary health diet) är uppdaterad baserat på den senaste forskningen. Den är i stort sett densamma som 2019 och kommissionen visar nu att en global övergång till den skulle kunna mer än halvera livsmedelssektorns utsläpp av växthusgaser och förebygga upp till 15 miljoner dödsfall varje år.
• Livsmedelssystemets påverkan på alla de nio planetära gränserna har nu kartlagts (endast fem av gränserna fanns med 2019).
• Kartläggningen visar att livsmedelssystemet är den huvudsakliga drivkraften bakom fem av sju överskridna gränser, och den näst största drivkraften bakom den sjätte gränsen (den för klimat).
• Identifiering av så kallade sociala basvillkor krävs för att rätten till mat, anständigt arbete, en hälsosam miljö, samt frihet och handlingsutrymme ska kunna förverkligas. Analysen visar att 3,7 miljarder människor saknar dessa basvillkor.
• Endast cirka 1 procent av världens befolkning befinner sig i det ”säkra och rättvisa utrymmet” för livsmedelssystemet, där människors rättigheter och behov tillgodoses inom planetens gränser.